Konsulterna: Lärare och chefer som delar på skattemiljonerna

Medan mjölken till skolbarnen försvinner hos kommunerna på grund av besparingar och de anställda lärarna kämpar om förbättrade lönevillkor rullar skattemiljonerna ut till dyra lärar- och verksamhetskonsulter hos kommunerna.

I min pågående kartläggning av Sveriges 290 kommuner sparar jag ner varenda leverantörsfaktura och följer skattemiljarderna. Redan efter 1/4 av arbetet genomförts hittar jag bristerna i kontrollsystemet och hur små leverantörer samarbetar för att inte konkurrera om samma uppdrag och hur kommunerna delar upp inköpen för att komma under direktupphandlingsgränsen.

Vid en direktupphandling finns inga särskilda förfaranderegler eller krav på konkurrensutsättning. En direktupphandling i sin enklaste form är att den upphandlande organisationen tar kontrakt med en leverantör och kommer överens med denne om leverans.

Efter analyserat cirka 10 miljoner fakturor identifierade jag mönster hos kommunerna som köper lärar- och verksamhetskonsulter. Oftast sker det en direktupphandling eftersom värdet understiger direktupphandlingsgränsen om 700 000 kr (1 jan 2022).

Detta är första delen av flera kommande artiklar med resultat från min studie av fakturorna.

Skattemiljonerna till lärarkonsulterna

I flera av direktupphandlingarna tillfrågas bara två leverantörer oftast bolag med bara en anställd. När jag tittar på flera upphandlingar och ställer frågor till kommunerna får jag namnet på de andra leverantörerna man tillfrågat, oftast rena personnamn, och jag har därför studerat huruvida det finns någon relation mellan dessa leverantörer och personerna som faktiskt utför tjänsterna åt kommunerna.

En kommun har direktupphandlat en leverantör till flera kurser inom företagsekonomi, juridik, logistik och transport. Den leverantör som kommunen valde har senaste 18 månaderna fakturerat 2,4 miljoner för sina tjänster till kommunen och har en anställd men av årsredovisningen att bedöma har leverantören även förmodat anlitat en underleverantör till vissa kursmomenten då övriga externa kostnader stigit kraftigt. Efter begärt in namnen på utbildarna fram träder ett mönster som är att lärarna (dolt namn nedan) arbetar åt varandras bolag.

Jag frågar kommunen om upphandlingsunderlaget och namnet på leverantörerna som tillfrågats. Jag får tillbaka namnet på två leverantörer, kallar den första leverantören A som fick avtalet och den andra leverantören B som inte svarade på kommunens förfrågan.

Jag ringer leverantören B som kommunen säger ska ha tillfrågats i miljonupphandlingarna. Leverantören berättar att han fått en förfrågan från kommunen men eftersom det var en god gammal vän som även fått förfrågan till sitt företag A valde han att inte svara på upphandlingen. Leverantören B berättar även att han arbetat åt sin gode väns konsultföretag A när det fanns behov. Kommunen ska ha känt till detta eftersom det är "vanligt att samarbeta" mellan varandra. Vännen dyker sedan upp bland delar av kursmomenten som en utbildare.

Genom att läsa årsredovisningarna för flera av dessa enmansbolag som hyr ut lärare kan man konstatera att det verkar vara så företagen mellan varandra "hyr varandras tjänster" och undviker att konkurrera om samma uppdrag och har en överenskommelse att inte offerera på samma uppdrag. I samtliga fall finns en utveckling av övriga externa kostnader och bara en anställd.

Den enda leverantören, A, som lämnar ett anbud är således medveten om att den andra leverantören, B, inte kommer lämna något anbud och sätter ett pris på cirka 1440 kr per undervisningstimme. I det priset ska det ingå att ta fram undervisningsmaterial och rätta/bedöma examinationer/tentamen etc.

Kommunen har delat upp upphandlingen och gjort ett avtal med leverantören för respektive kurs och klass och frågan uppstår huruvida man inte delat upp inköpet i syfte att komma under beloppsgränsen för direktupphandling.

Leverantören, enmansbolaget, kvitterar sedan ut miljonbelopp för tjänsterna.

Läkarföretaget som hyr ut sin närstående som verksamhetschef

Ett annat system jag hittar frekvent bland leverantörsfakturorna är hur kommuner som behöver anlita en specifik person rundar reglerna genom att denna person antingen använder en tjänst som erbjuder "fakturering utan företag" (frilanstjänster) eller att personen nyttjar ett familjeföretag med annan verksamhetsinriktning för att skicka fakturorna till kommunerna.

Ett företag har en beskrivning om sin verksamhet och i årsredovisningen ska företaget återge den verksamhet som faktiskt bedrivits under räkenskapsåret.

Jag har därför kontrollerat huruvida företag som har en viss verksamhet säljer tjänster och varor som normalt inte innefattas i verksamheten. Jag hittar många exempel där enmansföretag anlitar närstående och hyr ut dessa personer med en helt annan verksamhetsinriktning på grund av att kommunerna önskar anlita en specifik person.

Ett företag som bedriver läkarverksamhet och omsätter 300 000 kr beslutar sig att hyra ut en närstående som verksamhetschef. Kommunen ifrågasätter inte huruvida företaget verkligen bedriver en viss verksamhet.

Här uppstår frågan huruvida denna "upphandling" handlade om att anlita en specifik person istället för en tjänst som skulle konkurrensutsättas och den som har rätt kvalifikationer, uppfyller kraven och erbjuder bäst pris ska tilldelas avtalet.